Hur går en ADHD-utredning till?

 

Denna text gäller för vuxna. För barn och ungdomar kan detta se lite annorlunda ut eftersom man då får gå via BUP. Då kan jag rekommendera att läsa artikeln Vad händer på BUP? som finns på deras hemsida.

Hur går en adhd-utredning till?

När du börjat fundera på ifall det kan vara så att du själv (eller kanske en familjemedlem) har ADHD/ADD, så är ju en naturlig följdfråga att ställa “Hur går en ADHD-utredning till?” I denna text hittar du svar på vanliga frågor, samt information om de olika alternativen som finns.

Före utredningen: Be om remiss eller skicka egenremiss

För att få en utredning behöver du en remiss. Detta kan du få på några olika sätt:

  1. Be din husläkare skicka en remiss till mottagningen som ansvarar för utredning och behandling av ADHD/ADD (och andra) neuropsykiatriska funktionsvariationer. Där finns psykologer, läkare och sjuksköterskor som är specialinriktade på dessa ämnen.

  2. Egenremiss. Till vissa mottagningar kan du göra en egenremiss, alltså att du själv får fylla i dokument som du skickar till mottagningen. Om du vill göra detta är det lättast att du googlar orden “egenremiss adhd” tillsammans med namnet på staden eller länet där du bor.

  3. Om du redan idag har kontakt med någon annan specialistmottagning för t.ex. ångest, bipolää sjukdom eller autism, så kan du fråga din läkare där om hur du enklast gör för att få en utredning för ADHD.


Vilken mottagning ska jag till?

Vilken mottagning som gör din ADHD-diagnos beror på vilket län du bor i, eftersom sjukvården är olika strukturerad i olika län.

Beroende på var du bor, så finns det ibland en speciell ADHD-mottagning som specialiserar sig på just ADHD/ADD. Ibland finns det en NPF-mottagning som tar hand om alla ärenden gällande neuropsykiatriska funktionsvariationer (alltså även autism, asbergers, Tourette mm.) Ibland blir du remitterad till en generell psykiatrisk mottagning, som också har hand om ärenden gällande t.ex. ångest och depression.

Principen är dock alltid detsamma - alltså att du får komma till en mottagning där de är specialiserade på ADHD.

Privata alternativ

I vissa landsting finns flera olika alternativ för att göra sin utredning, medan det i andra finns färre. I vissa städer finns det t.ex. privata alternativ för att göra sin utredning, och ibland går det även att få sin behandling via en privat mottagning. Vissa privata företag har gjort upp med landstinget, så att frikort gäller även hos dem, så att du ej behöver betala även fast det är privat.

Väntetider

När du skickat in din egenremiss får du ofta vänta ett tag innan du blir kallad. Beroende på var du bor får du vänta olika länge. Vissa mottagningar är snabbare än andra och har du tur så får du komma till dem inom 1-3 månader. Vissa mottagningar har dock brist på läkare eller andra resurser, och då kan du behöva vänta längre. I vissa län ligger väntetiden tyvärr uppe på upp till 1 till 3 år. Det kan vara svårt att veta hur länge du kan behöva vänta, men om du frågar mottagningen du ska göra utredningen på så kan de nog ge dig en ungefärlig väntetid.

Tips från coachen.png

Om du har oturen att bo i ett län där väntetiden är så lång som en till tre år, kom ihåg att du enligt Vårdgarantin har rätt att söka vård i ett annat län, ifall ditt eget inte kan ge did vård inom tre månader. Mer om detta kan du läsa i artikeln Vad innebär vårdgarantin? och Tips till dig som gör ADHD-utredning i annan stad.


Läkare eller psykolog vid ADHD utredning

Under utredningen

Beroende på var du gör din utredning kan den se lite olika ut. T.ex. kan det variera i vilken ordning allt görs eller hur många träffar som behövs.

Tips från coachen.png

Om du tycker det känns jobbigt att inte veta exakt, så är det bäst att du frågar den mottagningen du ska göra utredningen på. De kan svara på alla dina frågor. Om du tycker sånt är jobbigt kan du be någon annan (t.ex. god vän, förälder eller partner) att ringa och fråga åt dig.


Inledande del av utredningen

När du kallas till utredning så vill de oftast börja med en träff där du får berätta om dina problem och ditt liv i allmänhet. Detta gör de eftersom de vill få en översikt om vem du är som person, eftersom det behövs för att kunna utreda dig. De kommer fråga dig saker om dig och din livssituation. Du kommer få prata antingen med sjuksköterska, psykolog eller läkare.

Om du vill veta mer om vilka slags frågor de ställer så kan du läsa Vilka slags frågor ställs under en ADHD-utredning?

De kommer även ta ditt blodtryck och din puls, samt fråga dig om din sjukvårdshistoria. T.ex. om du har någon annan diagnos eller om du har behandlats för något tidigare.

Får jag ta med mig en anhörig?

får jag ha med mig någon på adhd-utredningen?
Tips från coachen.png

Om du tycker det känns läskigt eller nervöst att gå på mötet så kan du ta med en förälder, en partner, om du har ett barn som är vuxen, eller en god vän. Det kan kännas skönt att ha stöd från någon annan, som kanske också kan hjälpa dig förklara. Om du är rädd för att du ska glömma bort allt du vill säga på mötet kan du antingen skriva en lista på saker i förväg och ta med den till mötet.


Fördjupande del av utredningen

Efter de inledande samtalen vill läkaren/psykologen fördjupa sig i några olika områden. Detta innebär att du får

  • Berätta ännu mer om dina problem, känslor och erfarenheter. Detta brukar ske som en vanlig dialog där en psykolog helt enkelt ber dig berätta om olika saker, och där de ställer följdfrågor på det du berättat.

  • Fylla i olika standard-formulär. Detta får du göra eftersom de vill kolla om det finns andra saker de bör utreda förutom ADHD. Du får kanske fylla i formulär för depression, ångest, autism, bipolär sjukdom och andra psykiska tillstånd. Men oroa dig inte, detta betyder inte att de faktiskt tror att du har alla dessa. De vill ju bara vara säkra så att de inte missar något viktigt.

  • Göra några olika tester. Detta gör de för att testa olika egenskaper, till exempel arbetsminne, uppmärksamhet, associationsförmåga, eftersom dessa kan fungera som indikatorer för att veta om det är ADHD. Men oroa dig inte, detta är verkligen inte ett sådant test du kan svara rätt eller fel på. Dessa tester är endast till för att se vilka styrkor och svagheter du har, och verkligen inte för att döma dig på något sätt. Oavsett vilka resultaten blir så är det bra.

Tips från coachen.png

Försök att vara så ärlig som möjligt med de du får prata med. Det kan såklart kännas läskigt att berätta om väldigt personliga saker, men det hjälper dem verkligen om du är brutalt ärlig med dem.

Berätta allt du kan komma på. Jag vet att det kan vara svårt att veta vad som är relevant, men det behöver du inte oroa dig över, för det är läkarens jobb att sortera. Säg allt du kommer på bara, så får de ställa följdfrågor om det de tycker är viktigast. Om du inte kan besvara alla frågor så är det också helt okej! Du kan säga att du inte vet, eller att du vill fundera på svaret tills nästa tillfälle.


Måste de prata med en anhörig?

Rätt ofta vill psykologen även få prata med en anhörig till dig, gärna någon som kände dig när du var liten. Ibland tycker de även att det är hjälpsamt att prata med en partner eller annan familjemedlem som ytterligare kan beskriva hur du fungerar i vardagen.

Måste de prata med en anhörig?

Detta ser olika ut beroende på var du gör din utredning. Ofta pratar de gärna med en närstående som känt dig när du var liten, men ibland så behövs det ej. Detta kan t.ex. vara

  • Om du gör din utredning senare i livet och dina föräldrar inte finns kvar i livet.

  • Om du inte har kontakt med dina föräldrar eller någon annan vuxen som kände dig som liten.

  • Om du själv har tillräckligt bra minnen om hur du var som barn och tonåring.

Det beror såklart helt på vad din läkare och psykolog tycker!

Orolig för vad dina föräldrar kommer säga?

Är du kanske orolig för att dina föräldrar kommer säga till läkaren att du inte alls kan ha ADHD? Denna rädsla är faktiskt rätt vanlig bland personer som ska göra sin utredning. Du kanske har en förälder som

  1. inte tror på att deras barn skulle kunna ha ADHD, kanske på grund av rädsla, oförståelse eller brist på kunskap om de olika sätten ADHD/ADD kan yttra sig på.

  2. eller som själv känner igen sig i alla dessa symptom och därför tänker att “nej, mitt barn har inte alls ADHD, sådär är ju alla. Jag gör också så och alla i vår familj är ju så”.

Oroa dig inte! Specialistläkarna är medvetna om att föräldrar kan ha dessa åsikter. Det är faktiskt väldigt vanligt att föräldrar kan vara av anledningen nr. 2 ovan, eftersom ADHD ju faktiskt ofta går i släkten. Många som får sin ADHD-diagnos i vuxen ålder får det faktiskt efter att deras eget barn fått en diagnos, och de inser att de själva nog också har det och att de därför söker en egen utredning. Eller så kanske dina föräldrar har en del av symptomen, men inte tillräckligt för att få diagnosen.

ADHD går ofta i släkten

Vem vet, det kanske till och med kan vara så att båda dina föräldrar har ADHD i generna och att det därför råkade bli extra mycket ADHD-gener i dig, och att detta är anledningen till varför du fått problem i vardagen även fast de verkat klarat sig tillräckligt bra. Oavsett hur det ligger till, så har ADHD-läkarna full förståelse för detta. Om du är väldigt rädd för att dina föräldrar kommer måla upp en annan bild av det än du själv upplevt kan du ju till och med prata med din läkare/psykolog om detta, så att de är medvetna om att ni har olika åsikter.


Avslutande del av utredningen

När du pratat klar med psykologen, läkaren och eventuell sjuksköterska, så vill de ofta hinna prata ihop sig om vad de kommit fram till. Detta gör de bara för att kolla så att läkaren och psykologen har samma uppfattning, eftersom de kan ha olika slags kunskaper om ADHD. Seadn får du komma på ett återkopplingssamtal.

äntligen klar.png

På återkopplingssamtalet får du veta vad de kommit fram till, alltså om du får en diagnos, och i så fall vilken slags diagnos du får. I fallet med ADHD så finns det några olika sorters ADHD-diagnoser man kan få. Dessa är

  • ADHD av huvudsakligen ouppmärksam form

  • ADHD av huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form

  • ADHD av kombinerad form

I vissa fall kan läkare även ge någon av diagnoserna

  • ADHD av annan specificerad form

  • ADHD av ospecifierad form

ADHD delas även in beroende på svårighetsgrad - lindrig, medelsvår eller svår.

På detta återkopplingsmöte får du även veta mer om vad diagnosen innebär, och hur du kan göra för att gå vidare efter detta. Om man vill, så kan det vara skönt att ha med sig en anhörig på detta återkopplingsmöte. Detta speciellt om du tycker att det känns jobbigt att få veta om du har en diagnos eller inte, eller om du brukar ha svårt att komma ihåg saker som sägs på dessa slags möten.

Du ska även få veta mer om dina styrkor och svagheter, så att du får en ökad förståelse för dig själv. Att få veta dina styrkor är speciellt viktigt. Du får såklart också ställa alla slags frågor du funderar över, så att du känner att du förstår informationen du får.

Andra diagnoser?

I och med detta skulle det också kunna vara så att du får reda på att du får någon ytterligare diagnos. T.ex. kanske du får veta att du även får diagnosen generellt ångestsyndrom. Det är faktiskt rätt vanligt att ha ytterligare diagnoser, bland annat eftersom odiagnostiserad ADHD kan leda till besvär med ångest, utmattning och/eller depression.

Vissa får också diagnosen autism. Autism och ADHD är nämligen närliggande diagnoser, och många med autism har också ADHD.


Efter utredningen

Efter utredningen och återkopplingsmötet skickar läkaren eller psykologen en remiss för att du ska få komma och prata om olika alternativ för behandling. Oavsett om man tror att man kommer vilja testa läkemedel för ADHD eller inte, är det bra att gå till en läkare för att få veta mer om olika behandlingar. Detta både eftersom det alltid är bra att vara så informerad som möjligt, men också för att de faktiskt kan berätta för dig om andra behandlingar, t.ex.

  • KBT-terapi, för att lära sig mer om sig själv och sin ADHD.

  • Gruppsamtal, för att få träffa andra som befinner sig i liknande situation som du själv.

  • Anpassningar du har rätt till på jobbet eller skolan.

  • Om det finns vägledning du kan få i yrkeslivet eller skolgången. Ibland finns det resurser för att hjälpa dig hitta rätt arbete eller studieinriktning.

  • Om du har väldigt stora problem i din vardag finns det även ytterligare hjälp du kan få för att klara av alla vardagsgrejer.

  • Hjälpmedel, såsom t.ex. tyngdtäcken för att sova bättre.

  • Andra läkemedel som inte är specifika för ADHD, t.ex. melatonin för att få lättare att somna på kvällen,


Det var alltså min förklaring om hur en ADHD-utredning ser ut. Hoppas det känns lite bättre efter att du läst detta. HAr du några frågor till mig så är du såklart väldigt välkommen att maila till halsologiskt@gmail.com eller skicka ett DM på instagram!

Lycka till med utredning och övrigt!
Mvh, Felicia


Följ gärna Hälsologiskt på Instagram så får du regelbundna uppdateringar och påminnelser om när det kommit ut ett nytt inlägg här på Hälsologiskt.se


Ytterligare läsning

  1. Emma Holmér (2015) på 1177.se - Neuropsykiatrisk utredning för vuxna

  2. Attention Ung - Hur går en utredning till? (För ungdomar)

  3. Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting - Utredning vid adhd

  4. SpecialNest: Neuropsykiatri i fokus - Vuxen med npf – Så går en utredning till